Vi ligger efter dagens gottgörelse på plus även hos utomstående lärare.

Som de flesta vet hade vi blivit tillsagda att göra något åt granen som tydligen
inte hade återlämnats i det goda skick som den var när vi lånade den.
   Medan vi står där och tappert försöker ordna till lamporna (eller kirra lamporna som Mimmi så
väl hade uttryckt det) går det förbi en medelålders kvinnlig lärare.
Hon stannar upp och berömmer oss för att vi är så duktiga, sedan står hon
kvar ett tag och pratar om hur barnsliga och absolut inte roliga de som tagit
granen är. "Ni kan ju hälsa dem det" säger hon,
vi står där med huvudena nedböjda för att dölja det gapskratt som håller på att utbryta.
Sen avslutar hon med ett: "Ingen av er var väl med och gjorde det?"
det följs av en kort tystnad och ett försiktigt: nää....

/Towe