Vi två (Linnea Mimmi) kom på en grymt briljanta idé, vi skulle sno julen. Allt började med MP2ornas gran, vi stört dök mot granen och snabbt likt små  vesslor smusslade vi den till vårat camp. Men vi blev inte tillfedställda av denna lilla kupp utan kände att vi ville slå på stort, OCH DÅ sipprade tanken fram ur hjärnbalken. Vi skulle ge oss på glasentre-granen. men vi behövde kumpaner, så vi kirrade ihop lite folk och begav oss mot större jaktmarker, vi visste att det inte skulle bli lätt, redan på väg mot glasentren kände vi att det här skulle bli ett äventyr vi set skulle glömma! Vi entrade likt ett lejon i en struts hjord. Patrasket i hörnen stirrade på oss och deras händer flög snabbt ner i fickorna för att att dra fram, en smoke. Och meningen som alltid pågår, blev tyst för en stund. Vi omringade granen som gamar som gamar runt en död BFare och Mimmi kastade sig på sladden till granen likt tarzan svingar sig i lianen, Linnea fanns snabbt råd och roffade åt sig en bit av granen, det som inte fick ske hände, granen gick i bitar men vi övermannade den snabbt och likt en grupp galna ligister springande från snuten, plötsligt blev det dubbel trubbel när Towe handlöst föll mot den kalla marken. Hon repade sig snabbt men vi kände att projektet hängde på lösa boliner. Det blev ingen dans på rosor att få upp granen för trapporna men det blev som ur askan i elden då vi kom in på lärarnas territorium. Kvickt föste vi in den söndertrasade granen i launchen, vi infann oss  i ett kritiskt ögonblick, men några spanare planterades ut för att cheka kusten. Efter många om och men byggde vi hop granen, dock en smula kortare än vanligt för att den skulle få plats, men inte ett öga var torrt då den ställdes ut bredvid sin like. Alla tämligen nöjda med uppdraget och återgick gladeligen till sina sysslor, intet ont anande. Men helt plötsligt var kalabaliken att faktum, grova anklagelser flög hit och dit när Stina underrättade oss om att högsta hönset på skolan hade anmält händelsen.